darkfallen.blogg.se

2013-10-18
11:12:55

jojo
Pendlar så otroligt i mitt humör, arg och ledsen har övertaget. Lätt irriterad och ryter ifrån väldigt snabbt. Jag är så less så trött på livets alla motgångar jag försöker ändå kämpa men det hjälper mig inte, försöker ha en struktur de hjälper inte. Allt blr koas jag är koas. Min kropp vvärker och väger som bly som järn mitt huvud gör ont och jag är så trött så trött. Jag önskar jag fick sova och ingen kunde störa mig mer . Bara jag inga måsten inga krav Inga andra bara jag. Jag har alltid vart en person som förstör andra människor jag vill inte men gör de ändå. Jag är så less så less jag borde vara ssjälv jag bborde inte dra ner andra för jag är sjuk. Är så trött på att försöka komma ihåg saker åt andra. Jag hatar att tjata men tjata blir mitt andra namn när man bor ihop med nnågon annan än sig själv och sina demoner . Hejja livet

2013-10-11
15:06:19

trött
Sitter på jobbet och har fortfarande problem med huvudvärk dock mildare! Men fortfarande jobbigt. Jag längtar hem, hem till mitt sovrum min Trygghet. Vill krypa under täcket och dra de upp över näsan oc. Bara ligga där i dunklet och bara va! På vägen till jjobbet lyckades paniken ta över och jag fick svårt att andas och Hyperventilerade. Jag måste hantera de, måste tvinga mig själv känn inte tänk inte.. och de får man äta upp i slutändan.. Uscha vill att timmarna ska gå så jag får komma hem och va ifred innan klockan ringer i morgon bitti för jobb..

2013-10-11
01:49:09

tungt huvud...

Det har vart en fruktansvärt tuff dag.. 3 timmars sömn på över ett dygn. migrän över ett dygn, det vägrar släppa.. :( till och från blir ljudet runtomkring för mycket och jag täcker för öronen. jag blir dosig av ljudet som försöker tränga sig igenom kudden / täcket eller mina händer. Känner mig inte bra, och är darrig inombords, men kokhet utanpå.  Dagen på jobbet trots migrän, ett under att jag klara det ens men ett gång värktabletter är det bara bita ihop. har ju inte råd att va hemma. :(  ibland är så skönt att vi jobbar två, och speciellt på utflykter eller saker vi ska göra. Men det gick över förväntan på jobbet, och det känns bra för alla inblandade som vart lite oroliga över denna dagen.  det är en lättnad, en lättnad för jag vet att jag kan gå in i min roll, min roll som assistent och som medmänniska och va pedagogisk. DOCK går det inte alltid, sa ju faktiskt upp mig pga att jag inte klarar av det flera dagar i veckan flera timmar om dagen. men att ändå betyda så mycket och spela en stor roll i mitt arbete fast jag är där någon gång då och då i veckan. Men klarar inte av att gå upp i tid, men min ekonomi skulle vilja det, men mitt psyke och min kropp skriker nej.   jag måste få till livet på en okej bana igen snart, för jag orkar inte kämpa för livet.  vem gör det?

 

Nu sitter jag här sömnlös, däckade 1,5 timme när jag kom hem av utmattning, men vaknade av huvudvärken. livet känns så tomt, så otroligt tomt, utan anledning egentligen? har mitt hem, har mina två hundar som håller mig uppe, går inte va för sjuk med två hundar, det är svårt. Har Han som gör sitt yttersta för att hjälpa och försöka förstå. Hur orkar han? jag skäller , jag gnäller, jag gråter, jag skriker, jag är uppe i varav, jag är manisk, jag babblar osammanhängande och alldeles för djupt. jag blir arg, jag surar, jag blir tyst, jag blir kall. jag försöker förklara, och ger upp. jag säger mm när han frågar hur jag mår. Jag är långt borta då jag är någon annanstans där jag måste va dit jag kommer ibland, där ingen annan kommer in. i den sjuka djupa ångestens värld. jag tycker så synd om honom som fallit för mig, har allt mina underbara bra sidor, men dom är få. och det kan inte va ett liv någon vill leva? att leva vid sidan av mig. jag kan inte ge honom trygghet, inte ens närhet för jag glömmer av hur man gör ibland det känns främmande och skrämmande. jag har inte energin för att hålla mig över ytan, hur ska jag då kunna hjälpa den underbara person att känna sig älskad och uppskattad? för visst älskar jag honom, av hela mitt hjärta. men även om man är älskad vill man kunna känna att man är de? uppleva att man är det? När jag går från glad, till ledsen snabbt är det så skönt att bara slänga sig bredvid honom, jag vet att jag kommer få en puss i pannan, jag vet att han förstår han känner av. Eller när jag spottar ut från ingenstans att jag älskar honom. Det är det lilla jag kan ge honom, men det känns inte som en trygghet för jag vet verkligen inte hur jag mår från dag till dag, timme till timme kan pendla fort och jag kan inte kontrollera det alla gånger, mer sällan än ofta.

 

Mitt huvudspränger jag vill sova, jag vill må bra det är min helg att jobba. Jag måste jobba Fredag lördag har inte råd att stanna upp och bli sjuk eller vara sjukare. Måste... så mycket måsten i livet, måsten ger ångest, blandat med struktur. Man måste ha lite struktur, men måsten? Suck...


2013-10-10
05:31:22

löjligt
Fick gå och lägga mig på grund av sjuk huvudvärk som ej vill gå över, den kom från ingenstans ochkänns ungefär som en pil igenom höger pannhalva och pilen går ut på baksidan huvudet kan inte resa mig utan att jag måste böja mig och smyga på tå! Blir yr och mår illa! Men jag la mig somnade en timme max sen vakna jag av sprängande huvudvärk , kan inte somna om legat kvar i sängen men de hjälper inte! värktabletter hjälper inte ett skit! Är så less. behöver min sömn, och Jag har ett tungt arbetspass senare idag så behöver verkligen sova :( hörde på Karlavagnen ikväll som denna vecka handlar om psykiskohölsa, en psykolog som medverka i programmet sa att sömnen är jätte viktig om du lider av psykiska problem. Och det spelar ingen roll om de är på dagen du får din sömn, huvudsaken ä att du försöker få den! Men de är iinte alltid så lätt att kombinera ett "normalt liv " ihop med ett psykiskt liv.. Det går iinte hand i hand. Alla saker tar sin tid, och de är svårt att anpassa en psykisk sjukdom efter ett schemalagt liv för du vet inte alls hur varje dag blir, och för mycket krav och måsten ger grov ångest som resulterar i diverse olika händelser ;/ det ska va tufft att leva...

2013-10-09
01:32:00

Tänkte försöka
M. Tänkte försöka ta upp bloggandet, för det kan hjälpa mig lite i mitt mående. Jag skriver redan på datorn, och i block. Det får mig känna mig lite tommare. Tommare på känslor och tommare på Röster. min resa i vintras är för länge sedan förbi. och den god verkan den hade på mig totalt bortblåst. Istället kämpar jag i total mörker, och försöker hålla huvudet över ytan. De är inte lätt, det är inte kul. och jag har så mycket vatten i lungorna och förr eller senare kommer jag drunkna i det. Humöret svänger likt blåsten, och ingen förstår varför jag är arg. Inte ens jag själv. Rädslan för oljud är enorm rädslan för det jag inte kan kontrollera är enorm och jag gråter med kudden för öronen. Livet har tagit en ordentlig vändning till det sämre, men att försöka kontrollera sjukdomar i flera år, tar stopp tillslut det vet alla. Mitt mående blir sämre och det är ytterst få som kan relatera till det jag upplever, och ytterst få i min omgivning som kan förstå, även om dom förstår vill inte alla acceptera de. Livet är en ända stor besvikelse för en del, jag vill så mycket men det hjälper inte alltid. jag önskar jag kunde men det kan jag inte alltid...

2013-10-09
01:30:58

Välkommen till min nya blogg!

Mitt första inlägg.